Lärorikt men en liten besvikelse.
När jag 2001 körde första och enda Finnmarksturen innan denna så var jag inte lika tränad som i år och banan var oändligt mycket bättre. Taktiken jag hade då var att köra mitt eget tempo hela turen och med en fart jag vet att jag klarar. Det resulterade i att jag hade massa krafter kvar in i mål. Då körde jag på 5:37
Årets målsättning var att köra under 5 timmar. Med tanke på hur banan såg ut och att t.om. eliten körde 15 minuter långsammare och det var innan många stigar bara var rena lerhål så hade jag varit nöjd med 5:10-5:15. Nu blev det 5:33 och jag var väldigt besviken vid målgången, för loppet hade kunnat sett ut på ett helt annat sätt.
Gick ut ganska hårt och körde upp mig en hel del positioner. Planen var att slippa alla "motionärer" på stigarna och hitta en bra rygg.
I början körde jag ganska orutinerat. Körde ifrån folk uppför till höger och vänster men hamnade ofta i ett vakuum på slät körningen och fick mycket motvind.
Hur som helst i Sunnansjö låg jag helt enligt tidsplanen med en snittfart på 23.2 km/h. Efter det så hittade jag en liten klunga på 4 personer att ligga i nästa ända till Skattlösberg. Hade tappat lite snittfart mellan Sunnansjö och Skattlösberg men vet att det mest är uppför mellan dom stationerna och hade fortfarande en tid som möjliggjorde en riktigt bra tid. Benen och kroppen kändes toppen där.
Hittade en väldigt bra rygg direkt när jag åkte ut från Skattlösberg i startnr 180(Mattias Olander) som senare gick i mål på 05:12. Tyvärr så var jag lite orutinerad och skulle ha släppt hnm och kört mitt eget tempo i sista partiet upp till Ljungåsen men svårt att vara klok i efterhand.
Så 1 km från toppen gick jag in i någon form av vägg.. inte så att benen dog. Utan fick helt plötsligt huvudvärk och kände att det ömmade i hjärtat vid varje andetag.
Aldrig varit med om något liknande och hade ingen direkt lust att köra ihjäl mig för att få en bra tid på Finnmarksturen :)
Uppdatering: Satt o kollade lite i resultatlistan och jag var faktiskt första motionär upp till Bergspriset i Ljungåsen :). Eftersom jag var första motionär till Skattlösberg och bara vart omkörd av en cyklist fram till Ljungåsen. Därtill minns jag att jag blev omkörd av en kille med högt nummer straxt efter Ljungåsen där det stod foxfarmaci på cykeltröjan. Synd att loppet inte bara var 7 mil ;)
Så fram till 70km hade jag iaf en möjlig chans att få en tid nära 5 timmar. Fanns aldrig någon tanke på att bryta men målet nu var endast att i ett lugnt tempo ta mig i mål. Sista 40km blev helt ett lopp för mig själv och skulle tippa på att snittfarten inte blev mer än 16-17km/h. Kändes som jag blev omkörd av 50 pers. eller nått in till mål :)
Först 5km från mål släppte ömheten jag kände i hjärtat iaf, vet inte riktigt vad det var. Troligen vätskebrist, brukar iaf få huvudvärk då vilket har hänt någon gång när jag varit ut i år.
Känns som om jag bara hade släppt ryggen på startnr 180 2 eller 3 km innan bergspriset i Ljungåsen och kört mitt eget tempo där så hade jag kommit upp utan att få problem. Efter Ljungåsen så är det ju nedför och hade fått vila ut lite då och mitt lopp hade kunnat se helt annorlunda ut, men man kan ju aldrig veta :).
Så här i efterhand så får jag väl vara nöjd. Sen har man ju fått lite perspektiv till lervälling och lervälling för har aldrig varit med om nått liknande förut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar